Advertisement

The Border and the Bordered

An Interdisciplinary Comparison of the Origin and Function of the Border of the Parish Gryt in Södermanland, Sweden, and the Border of the Corresponding Hundred
  • Maria Bergström
  • Margareta Ihse
Chapter
  • 151 Downloads

Abstract

The parish of Gryt in central Södermanland, Sweden, constitutes the area of investigation in an ongoing research project The Parish Gryt — Landscape and Community in an Ecosystem Perspective (Figure 1). An ecosystem approach is being employed in this study, in order to analyse the parish community’s ecological relation with its territory over time. the intention is to study the human community as a part of the ecosystem, and thus to reveal aspects of its sustainability and adaptation in regards to carrying capacity in the parish. As a first step in this project, the border of the conceived system — i.e. the border of the parish — was examined.

Keywords

Marginal Zone National Archive Thiessen Polygon Settlement Region Rocky Terrain 
These keywords were added by machine and not by the authors. This process is experimental and the keywords may be updated as the learning algorithm improves.

Preview

Unable to display preview. Download preview PDF.

Unable to display preview. Download preview PDF.

References

  1. Almquist, J.A. (1917). Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630. Meddelanden från svenska riksarkivet. Stockholm: Norstedt.Google Scholar
  2. Almquist, J.A. (1934). Fräälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Skrifter utgifna av svenska Riksarkivet. Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förl.Google Scholar
  3. Andersson, T. (1982). Hund, hundare och härad från språklig synpunkt. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 4, 52–66.Google Scholar
  4. Andersson T. & Göransson S. (1982). Forskning om äldre territoriell indelning i Sverige. En introduktion. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 4, 3–9.Google Scholar
  5. Bonow, M. (2002). Contested boundaries of the commons; Landscape, identity and change in Norrra Åsarp parish western Sweden. Thesis for Phil. Lic at the Department of Human Geography, Stockholm University (mimeographed).Google Scholar
  6. Brink, S. (1990). Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indelning i Norden. Uppsala. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.Google Scholar
  7. Christiansson, H. (1945). Dunker socken. Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning nr 1. Eskilstuna.Google Scholar
  8. Christiansson, H. (1985). Mora i Dunker — en liten herrgård. In H. Christiansson (Ed.), Ett stycke Sörmland — Flens kommun i tiden och historien. Nyköping: Södermanlands museum.Google Scholar
  9. Göransson S. (1982). Härad, socken och by på Öland. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 4, 97–116.Google Scholar
  10. Holmbäck, Å. & Wessén, E. (1979). Svenska landskapslagar. Södermannalagen och Hälsingelagen. Serie 3, Stockholm: AWE/Geber.Google Scholar
  11. Hyenstrand, Å. (1974). Centralbygd-Randbygd. Strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder. Stockholm: Almqvist & Wiksell.Google Scholar
  12. Lagerstedt, T. (1973). Den civila lokalförvaltningens gränser 1630–1952. Meddelanden från kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Nr B 24. Uppsala 1973.Google Scholar
  13. Lindquist, S.O. (2001). Kristnandet blir roligare med GIS. In M. Elg (Ed.), Plats, landskap, karta. En vänatlas till Ulf Sporrong (pp. 74–75). Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.Google Scholar
  14. Lundberg, B. (1982). Äldre indelningssystem i Uppland. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 4. 24–31.Google Scholar
  15. Möller, A. (1995). Gränser i upplösning. En studie av by- och sockengränsändringar med exempel från södra Sverige. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet. Rapporter och notiser 137.Google Scholar
  16. Paasi, A. (1999). Territories, boundaries and consciousness. the changing geographies of the Finnish-Russian border. Chichester: WILEY cop.Google Scholar
  17. Rahmquist, S. (1982). Härad och socken — världslig och kyrklig indelning i Uppland. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 4, 89–96.Google Scholar
  18. Risberg, J., Miller, U. & Brunnberg, L. (1999). Deglaciation, Holocene Shore Displacement and Coastal Settlement in Eastern Svealand, Sweden. Quaternary International, 9, 33–37.CrossRefGoogle Scholar
  19. Smedberg, G. (1982). Stift, kontrakt och socken. Bebyggelsehistorisk tidskrift, 4. 89–96.Google Scholar
  20. Tham, W. (1852). Beskrifning öfver Nyköpings län Stockholm 1852. Facsimileupplaga utgiven av Maj Eriksson. Nyköping: Mellösa, 1976.Google Scholar
  21. Tollin, C. (1999). Rågångar, gränshallar och ägoområden. Rekonstruktion av fastighetsstruktur och bebyggelseutveckling i mellersta Småland under äldre medeltid Meddelande nr 101 Kulturgeografiska institutionen. Stockholms universitet.Google Scholar
  22. Wijkander, K. (1983). Kungshögar och sockenbildning. Studier i Södermanlands administrativa indelning under vikingatid och tidig medeltid. Sörmländska handlingar 39. Södermanlands museum. Stockholm: Nordstedt.Google Scholar

Copyright information

© Kluwer Academic Publishers 2004

Authors and Affiliations

  • Maria Bergström
    • 1
  • Margareta Ihse
    • 1
  1. 1.Department of Physical Geography and Quaternary GeologyStockholm UniversitySweden

Personalised recommendations