Advertisement

The Landscape of Vittskövle Estate — At the Crossroads of Feudalism and Modernity

  • Tomas Germundsson
Chapter

Abstract

An essential question regarding the understanding of landscape concerns the role of history. While every landscape is considered contemporary, they also possess historical dimensions. Sometimes the historical traits in a landscape are very palpable; but as long as no time machine exists, even the most ancient landscapes must still be regarded as present-day landscapes. “The past is [thus] a foreign country,” as David Lowenthal (1985) has so famously argued. Concerning linear time, there therefore exists a duality in every landscape, simply expressed as a “now” and a “then”. As the line between now and then is constantly moving, it means that the historical dimension of a landscape is continually reshaped. Furthermore, as time moves on, the past takes on different meanings depending on the position of the observer in the present. This is of course valid for history at large — all history bears the mark of the time in which it is written, but landscape history is special in that it is materialised history forming the totality of the present world.

Keywords

Historical Dimension Manor House Tenant Farm Estate Owner Ideological Dimension 
These keywords were added by machine and not by the authors. This process is experimental and the keywords may be updated as the learning algorithm improves.

Preview

Unable to display preview. Download preview PDF.

Unable to display preview. Download preview PDF.

References

  1. Ambrius, J. (2001). Stora boken om skånska slott och herrgårdar. Västerås: Sportförlaget.Google Scholar
  2. Asplund, J. (1983). Tid, rum, individ och kollektiv. Stockholm: Liber förlag.Google Scholar
  3. Bengtsson, S. (1994). Med K-märkt genom Sverige. Stockholm: Byggförlaget.Google Scholar
  4. Bjurklint, K. (2001). En fransk riddarborg i Skåne. Ale 2001, 4, 18–31.Google Scholar
  5. Cosgrove, D. (1998). Social Formation and Symbolic Landscape. With a New Introduction. Madison: University of Wiscons in Press.Google Scholar
  6. Dunér, M. (2002). När man bevarade Lund: bevarande och modernitet i 1970-talets stadsbyggnadsdebatt. Rapport R 3: 200. Lund.Google Scholar
  7. Eriksson, E. (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890–1920. Stockholm: Ordfront.Google Scholar
  8. Eriksson, E. (2001). Den moderna staden tar form: arkitektur och debatt 1910–1935. Stockholm: Ordfront.Google Scholar
  9. Germundsson, T. (1999). Godsen under 1800-talet. In T. Germundsson & P. Schlyter (Eds.), Atlas över Skåne (pp. 78–79). Vällingby: SNA.Google Scholar
  10. Germundsson, T. (2001). Adelns geografi: gods och landskap genom tid och rum. In K. Arcadius & K. Sundberg (Eds.), Skånska godsmiljöer (pp. 33–52). Lund: Skånes hembygdsförbund.Google Scholar
  11. Germundsson, T. & Lewan, N. (2003). Enskiftet i Skåne 200 år. Reformen 1803 i geografiskt perspektiv. Ale 2003, 1, 1–32.Google Scholar
  12. Hagman, O. (2002). Bilen, naturen och det moderna: om natursynens omvandlingar i det svenska bilsamhället. Stockholm: KFB.Google Scholar
  13. Hetherington, K. (1997). The Badlands of Modernity. London: Routledge.CrossRefGoogle Scholar
  14. Johannesson, G. (1977). Skånes historia. Lund: Signum.Google Scholar
  15. Johansson, E. (1994). Skogarnas fria söner: maskulinitet och modernitet i norrländskt skogsarbete. Stockholm: Nordiska museet.Google Scholar
  16. Jonsson, U. (1994). Från hästkärra till skördetröska: jordbruk och jordbruksarbete under 1900-talet. In G. Broberg, U. Wikander, & K. Åmark (Eds.), Svensk historia underifrån (pp. 199–220). Stockholm: Ordfront.Google Scholar
  17. Kooperativa förbundet (1993). Entry in Nationalencyklopedin. Stockholm: Bra Böcker.Google Scholar
  18. Kulturminnesvårdsprogram för Skåne (1984). Malmö: Länsstyrelsen i Malmöhus län.Google Scholar
  19. Larsson, J. (1981). En ny nationell effektivitet. In K. Åmark (Ed.), Teori- och metodproblem i modern svensk historieforskning (pp. 202–226). Stockholm: LiberFörlag.Google Scholar
  20. Larsson, J. (1994). Hemmet vi ärvde om folkhemmet, identiteten och den gemensamma framtiden. Stockholm: Arena.Google Scholar
  21. Lilja, E. (1994). Modernitet, urbanitet och vardagsliv: om människans förhållande till den byggda miljön i staden, förstaden, grannskapet. Stockholm: Nordplan.Google Scholar
  22. Lisberg Jensen, E. (2002). Som man ropar i skogen: modernitet, makt och mångfald i kampen om Njakafiäll och i den svenska skogsbruksdebatten 1970–2000. Lund Studies in Human Ecology 3. Lund.Google Scholar
  23. Lowenthal, D. (1985). The Past is a Foreign Country. Cambridge: Cambridge University Press.Google Scholar
  24. Mitchell, D. (2000). Cultural Geography. A Critical Introduction. Oxford: Blackwell.Google Scholar
  25. Morell, M. (2001). Det svenska jordbrukets historia. Bd 4, Jordbruket i industrisamhället: 1870–1945. Stockholm: Natur och kultur/LT.Google Scholar
  26. Möller, J. (1985). the Landed Estate and the Landscape. Landownership and the Changing Landscape of Southern Sweden during the 19th and 20th Centuries. Geografiska Annaler, 67 B, 45–52.CrossRefGoogle Scholar
  27. Möller, J. (1989). Godsen och den agrara revolutionen — arbetsorganisation, domänstruktur och kulturlandskap på skånska gods under 1800-talet. Lund: Lund University Press.Google Scholar
  28. Nilsson, S.-A. (2002). Slotten och landskapet — skånska kulturmiljöer. Stockholm: Prisma.Google Scholar
  29. Olsson, M. (2001). Godset, makten, räntan och byn — fyra agrarhistoriska studier. Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet.Google Scholar
  30. Olsson, M. (2002). Storgodsdrift. Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.Google Scholar
  31. Olwig, K.R. (1996). Recovering the Substantive Nature of Landscape. Annals of the Association of American Geographers, 86, 4, 630–53.CrossRefGoogle Scholar
  32. Olwig, K.R. (2002). Landscape, Nature and the Body Politic. From Britain’s Renaissance to America’s New World. Madison: the University of Wisconsin Press.Google Scholar
  33. Persson, L.-L. (2002). Gods och landskap i förändring. Landskapsomvandling och plattgårdsuppkomst på Vittskövle gods. Manuscript. Department of Economic and Social Geography. Lund University.Google Scholar
  34. Pred, A. (1986). Place, Practice and Structure. Social and Spatial Transformation in Southern Sweden 1750–1850. New Jersey: Barnes & Noble Books.Google Scholar
  35. Pred, A. (1995). Recognizing European Modernities: A Montage of the Present. London: Routledge.Google Scholar
  36. Rune, J. (2003). Trafiknostalgi: vykort berättar: en bildkavalkad från 1900-talet. Saltsjöbaden: Trafik-Nostalgiska Förlaget.Google Scholar
  37. Skansjö, S. (1997). Skånes historia. Lund: Historiska media.Google Scholar
  38. Swenson, B. (1993). Mårtengås och annat. Folklivsskildringar från Skåne. Degerberga: Ultima Thule bokförlag.Google Scholar
  39. Tykesson, T. (2001). Modern bebyggelse — ett kulturarv. In Miljötillståndet i Skåne; Skåne i utveckling 2001:48, 16–17.Google Scholar
  40. Vittskövle socken genom tiderna, del 1. 1993. Studiecirkel, Widtsköfle byalag. Kristianstad: Monitor förlag.Google Scholar
  41. Wahlberg, M. (1996). Jordens förbannelse: en kulturell studie av moderniseringsprocesser i Norrbotten. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.Google Scholar

Copyright information

© Kluwer Academic Publishers 2004

Authors and Affiliations

  • Tomas Germundsson
    • 1
  1. 1.Department of Social and Economic GeographyLund UniversitySweden

Personalised recommendations